Publicerad den

Odla med höns – går det?

(Varning för långt inlägg!)
Att odla med höns är en utmaning, om man har dem lösa i trädgården. Höns är nyfikna och gillar verkligen att sprätta och gräva! När jag och Anna skaffade höns var det självklart att låta dem ingå i våra trädgårdars ”lilla kretslopp”, på samma sätt som farmor och mormor gjorde. Genom att ta vara på den gödning hönsen ger, och odla lite till dem känns det som att vi både ger och får tillbaka. Med de restriktioner som gäller just nu på grund av fågelinfluensan är jag tacksam att det finns lite grönt att plocka till dem, även om jag bara har en vanlig liten villaträdgård. (Bilderna tog jag veckan innan restriktionerna). Jag odlar i liten skala, typ ett hörn här och där, inga mängder utan mest för att det är mysigt att kunna gå ut och plocka in lite till middagen.

Grönt så länge som möjligt till hönsen
I normala fall får mina höns vara ute i trädgården när vi är hemma. De hittar själva grönt och småkryp. Det märks eftersom det går åt mycket mindre mat under sommaren. Under våren och sommaren behöver jag inte odla så mycket till dem, det är under hösten och vintern som det blir sämre tillgång till grönt. Jag har därför fokuserat på de växter som tål kyla, och som vi själva gillar att plocka in i köket. Sallad och annat som vi skördar under sommaren delar vi självklart också med oss av till hönorna.

Bäst i år är odlingslådan med mangold som vi började skörda från i somras. Hönsen älskar mangold, och det växer fortfarande nu i november upp nya blad. Närmar jag mig för att plocka in mangold till oss själva, protesterar hönsen högljutt tills de fått en egen bukett mangoldblad. Jag odlar dem i ett litet drivhus, där hönsen inte kommer åt dem. Tidigare år har jag odlat en hel del spenat till dem, det är också populärt. Jag brukar låta spenaten fortsätta växa när vi tagit det vi vill ha, hönsen har inga problem med att de gått i blom. Vintersallad har varit en annan favorit, både hos oss och hönsen. Den klarar sig hela vintern i odlingslådan.

Mangold

Svartkålen och grönkålen såg rätt eländig ut i somras, eftersom jag inte skyddat den mot kålfjärilens angrepp. När hösten kommer försvinner kålfjärilen och det mesta av annan ohyra, och kålen blir hur fin som helst. Jag brukar kunna plocka blad till hönsen ända fram i januari, de tål kylan. Eftersom vi bor nere i Blekinge är det inte heller så kallt, det mesta som tål viss kyla är grönt länge. Kål bör man dock ge i begränsad mängd, så att det inte ger smak på äggen.

Squash brukar man få i stor mängd om man lyckas med den, Anna har genom åren grovrivit och sparat i frysen för att sedan under vintern plocka upp till hönsen. Nässlor som torkas är också ett fint tillskott med grönt. En del höns gillar att få dem torkade i en knippe och äter, andra får man smula lite över matresterna för att de ska äta. Äpple sparar jag också några till hönsen, den sort jag har (Melonäpple, Blekinges landskapsäpple) håller oftast till januari/februari om man plockar ner dem varsamt – ”behandla dem som ägg” – sa alltid pappa 🙂

Vill man fylla på med grönt under vintern är det också klokt att titta efter svinnsmarta erbjudande där det finns äpple, kål, sallad eller annat hönsen gillar. Efter jul brukar man hitta gott om grönkål, som uppskattas av hönsen.

Plantering pågår

Hönsen i odlingarna
Hönsen och jag är inte alltid överens om var de får gräva och äta. Min trädgård är ganska ”rufsig”, så det är inte så petigt, men när de vänder upp och ner på all spenat innan den kommit upp blir jag mindre glad. Kompostgaller finns därför här och där över mina odlingar. Jag har odlingslådor med lock över, här odlar jag sallad och annat som jag vet att de inte kan motstå.

För det mesta är vi faktiskt överens hönsen och jag. De håller gärna till under vinbärsbuskarna, där de gräver och äter småkryp. De låter bli vinbären, rabarbern och även hallon och björnbär. Jordgubbarna och tomater brukar också få vara ifred. De äter mask, gråsuggor, snigelägg och myror. Under buskar gräver de gropar, men de håller också ganska rent från ogräs eftersom de gräver runt mest hela tiden. Mina krukor brukar få vara ifred, om de är fyllda med växter. En nyplanterad kruka med öppen gjord kan de däremot aldrig motstå, det handlar om sekunder innan de glatt balar så jorden står som en sky runt krukan. Det gäller att ställa dem skyddat bakom kompostgaller tills de växt till sig.

När jag tömmer krukor på hösten har de full sysselsättning några dagar med att sprätta sönder alla jordklumpar och äta småkryp.

Jordfabrik

Jordfabrik
Mitt mål är att inte köpa någon jord alls, vilket jag tror att jag kommer att lyckas med under nästa år.
Lådan som jag har jordfabriken i har nät i botten, och lock. Den fyller jag med tre olika material.
– Det som kommer ur jorden ska tillbaka till jorden – därför har jag ett gäng bokashi-hinkar som jag fyller med grönsaksrester i köket. Mer om bokashi kan man läsa hos Mikrojord.
– Gammal jord, det vill säga jord som använts, från krukor m.m.
– Strö och hönsbajs som jag mockar ut från hönshuset. Jag har Easyströ (en hackad värmebehandlad halm) till mina höns, mest för att det försvinner lite fortare i jorden än vad kutterspån gör.
Jag lägger alltid ett lager jord överst i lådan. Eftersom jag har lock behöver jag tillföra lite vatten då och då. Blandningen blir superfin jord, ganska snabbt. Kompostmaskarna trivs, det finns i sådan mängd att det blir riktiga nystan av mask.

Hönsgården
Under hösten och vintern lägger jag in halm i hönsgården, så att hönsen får sysselsättning. Det blir också torrare och trevligare. När halmen börjar bli tråkig, lägger jag den under vinbärs- och hallonbuskar. Det blir en form av täckodling, med inbyggd näring. Halmen ligger kvar och förmultnar sakta. Lyfter jag på halmen hittar jag ganska snabbt maskar som jobbar på att bryta ner den. Jorden blir ”fetare”, och maskarna gräver åt mig så att den blir lucker. Fördelen med att täcka med halm är att jorden också behåller fukten bättre under sommaren, jag behöver inte vattna lika mycket. I kanten av hallonlandet har jag jordgubbar, som också gillar täckodling. När vi närmar oss våren lägger jag inte på så mycket mer, eftersom jag vill att smuts och gödsel från hönsgården ska hinna regna ner innan jordgubbarna kommer.

Vinbär
Nyvärpt ägg

Sällskap i trädgården
Höns i trädgården innebär att man alltid har någon som är med när man fixar och donar. Det är trivsamt! De tar gärna en vända i växthuset för att kolla efter småkryp, eller hjälper till att gräva (framför allt om man öppnar komposten). Så fort någon tar i en spade kommer de springande för att hjälpa till – äntligen någon som gillar samma sak som de älskar!

Som belöning får man också ägg, vilket inte är så dumt i kombination med det som hämtas i trädgården. En kikärtscurry med mangold och ägghalvor kan få en att förlåta de mest envisa grävande höns 🙂
Här hittar du ett bra recept på BBC på kikärtscurry med spenat >>

/Tina

Jordgubbe i november