Tips och tricks – Sida 3 – Hönshuset Blekinge AB

Värme och frostfritt

Publicerad den 10 december, 202128 september, 2023 av tina

Nu är det kyligt i hela landet, och vi har många som ordnar lite extra värme till sina höns. Viktigast av allt är att hönsen har tillgång till vatten, höns dricker mer än man tror. Med några plusgrader i hönshuset slipper man också frusna ägg, och det går åt lite mindre mat. Eftersom det ser olika ut i olika hönshus, är det svårt att ge generella råd. Här kommer dock några bra saker att tänka på 🙂

En värmearmatur är ett sätt att tillföra värme. Viktigt är att man ser till att hänga den 60 cm från brännbart material, och att hänga upp den så att hönsen inte stöter till den om de flyger upp och ner på pinnarna. Värmelampor, både keramiska och röda, är känsliga både för stötar och vattenstänk. Sladden till värmelampan ska helst sättas i uttag i taket, och samlas ihop så att den är lika lång som upphängningslänken. På så sätt dras den ur om lampan av någon anledning rivs ner.

Det är också viktigt att damma av den noga och ofta. Ett sätt att komma ihåg det är att hänga upp en liten borste i hönshuset, så blir det så mycket enklare att komma ihåg.

Till värmearmaturen finns en gummiring, som ska sitta på plats när man skruvar i glödlampan. Detta för att förhindra att damm kommer in i armaturen. Det är också viktigt att du har en keramisk sockel, och att du använder en glödlampa som är avsedd för den armatur du har.

Du kan välja mellan infrarött ljus, som ger hönsen lite ledljus, eller keramisk lampa som endast avger värme. De keramiska lamporna har tjockare gods, det tar längre tid innan de värms upp. Du måste också med jämna mellanrum känna så att de fungerar, genom att hålla handen under lampan (inte på lampan).

På den mindre modellen av strålvärmelampa finns en sparknapp, som gör att du kör armaturen på halv effekt. Det är ett smidigt sätt att reglera värmen.

En del väljer att ha en armatur med infraröd lampa i som är tänd dagtid och en stund på kvällen, en armatur med keramisk lampa som är igång under natten. Lite ljus gör att hönsen har längre tid på sig att äta tillräckligt under den mörka delen av året. Om du ska ha tänt i hönshuset några extra timmar är det bäst att ha tänt på morgonen. Då får de lugnare kväll, med skymningsljuset som naturlig nattning och lite ledljus för att hitta rätt när de ska sätta sig på pinnarna.

Olika typer av glödlampor hittar du här >>

En värmeplatta håller vattnet frostfritt. De flesta vattenautomater passar på en värmeplatta, botten ska vara i kontakt med plattan. Värmeplattan finns i två storlekar, 25 cm och 30 cm.
Värmeplattan avger bara lite värme, vattnet ska inte bli varmt utan bara hållas frostfritt.

Placera gärna värmeplattan på ett par markstenar eller liknande så att den kommer upp en bit från golvet. Den tål små vattenstänk, men ska inte bli blöt eller stå i fukt. Det är också viktigt att skydda sladden, så att hönsen inte kommer åt den. Ett sätt är att lägga den i en uppklippt bit trädgårdsslang.

När du rengör plattan ska du använda en lätt fuktad trasa, inte blöt.

En värmekabel är även det en bra lösning för att hålla vattnet frostfritt. Funderar du över att sätta in ett element i hönshuset är det kamrörselement som rekommenderas. Hönshuset är en miljö som är både dammig och fuktig.

Hur mycket värme behövs? Det är svårt att ge generella råd, det beror på hur det ser ut i just ditt hönshus. Vilken hönsras du har spelar också roll, likaså var i landet du bor. Är det för kallt i hönshuset riskerar du att vattnet fryser, äggen fryser och hönsen kan få frostskador på kam och slör. De mer robusta lantraserna är lite tåligare, men de flesta höns uppskattar några plusgrader. Genom att hålla koll på temperaturen får du gladare höns och ett bra klimat i hönshuset. De flesta höns går gärna ut i hönsgården lite även om det är kallt, då är det skönt att komma in och värma sig lite sen!

Ruggande höns

Publicerad den 24 september, 202128 september, 2023 av tina — 2 kommentarer

Rugguggla — Höna som tappat fjädrar på huvudet

Nu är det höst och dags för höns och tuppar att byta ut sin slitna fjäderdräkt till en tät värmande ny. Hösten är den tid på året då det är vanligast att hönsen ruggar, det vill säga tappar mycket av sina fjädrar för att bilda nya fina fjädrar. Under våren och sommaren är de upptagna med att producera ägg och ruva fram kycklingar. När hösten kommer med svalare och kortare dagar brukar de flesta hönorna värpa lite mindre, ta det lite lugnare och även passa på att rugga. När vintern och kylan kommer behöver de ha en ny varm fjäderdräkt.

Fjädrar överallt!
En del hönor släpper bara några enstaka fjädrar, andra tappar många fjädrar och kan bli kala och tufsiga. Några tappar fjädrar lite mer jämnt över hela kroppen, andra kan tappa alla fjädrarna på rumpan, halsen eller någon annan kroppsdel. Om de ruggar på det viset ser de ofta väldigt anskrämliga ut. Det brukar bli väldigt mycket fjädrar i hönshuset och i hönsgården, då kan man passa på att ta tillvara på några fina fjädrar som kan pryda påskriset till våren. Eller varför inte sätta en vacker fjäder på julklappen?

Ruggande höns behöver lite extra gott
Det finns lite att ta hänsyn till när hönsen ruggar. Det är helt naturligt att de slutar värpa och använder sin energi till att bilda nya fjädrar. Det går åt mycket protein och kalk till de nya fjädrarna. Kammen ändrar ofta färg till en blekare nyans, den kan krympa ihop lite, det är helt normalt.

Om man vill hjälpa sina höns genom den här ganska ansträngande perioden kan man med fördel ge dem lite extra gott att äta. Några solrosfrön, äpple, riven morot, burkmajs, torkad mjölmask brukar de uppskatta. Det kan vara en god ide att tillsätta lite extra vitaminer under hösten och vintern när de inte kan äta så mycket grönt ute eller hitta så mycket småkryp att berika sin föda med. Lite extra kalk i form av snäckskal eller krossade äggskal är bra kalktillskott. Tänk på att bara ge äggskal från din egen besättning och inte från inköpta ägg då du kan ha oturen att få med någon sjukdom med äggskalen.

Vad händer i flocken?
När höns ruggar kan rangordningen förändras då de som tappar mycket fjädrar ofta är mer sårbara och kanske inte känner sig så tuffa och starka. Tuppen brukar bli lite mer tillbakadragen och inte vilja vara lika intensiv i sitt uppvaktande av damerna. Tappar man alla sina vackra stjärtfjädrar och sina vackraste halsfjädrar så är det lätt att stoltheten får sig en törn. Att det blir lite oroligt i flocken när den nya rangordningen ska bestämmas är helt normalt, det brukar lösa sig ganska snabbt.

Värme
När de ruggar så kan de var lite svårt att hålla värmen i den glesa eller obefintliga fjäderdräkten. Att då erbjuda tillskottsvärme med en värmelampa eller kamrörselement kan vara bra. Om en höna är kall går det åt mycket energi för att hålla värmen, då tar det ännu längre tid innan de nya fjädrarna kommer eftersom energin inte riktigt räcker till både fjädrar och värme.

Ruggningstid – men hur länge?
Hur lång tid det tar för höns att rugga och bilda nya fjädrar är väldigt olika. En del klarar av hela proceduren på ett par veckor, andra behöver ha drygt tre månader på sig innan de har fått sin fluffiga rumpa tillbaka.

Tiden då du ha ruggande höns är en tid då de är lite extra mottagliga för sjukdomar. Att då hämta hem nya höns och sätta in i din flock kan om du har otur ställa till det. De nya hönsen kan bära med sig något virus eller annan sjukdom som de ruggande nedsatta hönorna då inte har motståndskraft till att bekämpa. Vänta därför helst med detta tills alla dina hönor är fullfjädrade, har en röd fin kam och är pigga igen.

Det är inte ovanligt att de får en något annorlunda fjäderdräkt när de har ruggat. De kan få nytt mönster och nya färger. För att fortfarande veta vem som är vem är det bra om man använder fot-ringar för att kunna skilja dem åt.

Det finns hönor som ruggar även om det inte är höst, de kan rugga både på våren, sommaren och mitt i vintern. Men vanligast är att de ruggar på hösten. Några tar lång tid på sig och andra har liksom klätt av sig över en natt. En del höns ruggar två gånger om året, några inte ens varje år.

Vi får ofta frågan varför hönans fjädrar inte växer ut snabbt när tuppen har betäckt hönan så flitigt att ryggfjädrarna är ett minne blott. Även om man använder ett ryggskydd för att skydda hönans bara rygg mot tuppen klor så kan det ta lång tid innan det kommer nya fjädrar. Ofta kommer det inte nya fjädrar förrän till hösten när hönan har sin ruggningsperiod.

Nya fjädrar
När de nya fjädrarna börjar växa ut, ser det ut som små piggar som växer fram. När de blivit lite längre, kan det bli som en liten tunn hylsa på den nya fjädern innan den vuxit klart och vecklats ut. Resterna av de små hylsorna kan se ut som mjäll eller damm, de putsar hönan bort själv. Med nya fjädrar på plats är nu hönan klar och redo för att åter lägga ägg. När kammen blir rödare är det åter dags!

Digital kurs ”Höns i trädgården”

Publicerad den 20 september, 202110 december, 2021 av tina

***Vårens kurser är nu tillgängliga! Se www.sv.se/avdelningar/sv-blekinge/***

Vi kör ytterligare en digital kurs i år, med start den 26 oktober. Kursen kör vi tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan.

Har du nyss skaffat höns eller funderar på att skaffa höns är den här kursen ett bra sätt att lära mer! Vi träffas digitalt vid tre kurstillfällen.

Du får veta mer om:
* Hönan och flocken
* Anatomi, en kort översikt
* Olika raser, vad passar dig?
* När/hur skaffa höns
* Kläcka kycklingar
* Hönshus och hönsgård
* Foder- och vattenautomater.
* Mer om det praktiska! Foder, skötsel, lite om rovdjur och sjukdomar.

Varmt välkommen att gå kurs med oss!

Anmälan och mer info hittar du här >>

Förbered för höst i hönshuset

Publicerad den 25 augusti, 20217 september, 2024 av tina

Lite kyligare och fuktigare kvällar gör ofta att fukten i hönshuset stiger, då är det är klokt att hålla lite koll. Ett torrt hönshus förebygger ohyra och gör att hönsen trivs bättre. Grunden är alltid en god ventilation, passa gärna på att lufta ur hönshuset under dagen lite extra.

Kiselgur är en fuktabsorbent som bidrar till en bättre miljö, dessutom fungerar det också bra mot ohyra. Det är giftfritt, men bör inte andas in. Behandla därför så att varken du själv eller hönsen andas in dammet i onödan. Kiselgur är en naturprodukt, det är ett mineralpulver, som ser ut som ett fint mjöl. Det består av små små partiklar, som är vassa för små leddjur, det går helt enkelt hål på exempelvis röda hönskvalster. Det fungerar på röda hönskvalster, myror, silverfiskar, löss och loppor. Tyvärr är det också skadligt för bin och spindlar, så var varsam med var du använder det även om det är giftfritt och godkänt för ekologisk odling. Det är inte heller farligt för andra husdjur, såsom hund och katt.

Du kan också blanda kiselströ med vatten och “måla” sittpinnens ändar. Det fungerar inte när det är blött, men när det torkat återfår det de egenskaper som förebygger ohyra.

Med hygrometer mäter du luftfuktighet, ett enkelt sätt att se om dina åtgärder gör skillnad.

Tips inför hösten
Höst och vinter innebär oftast att det inte finns lika mycket grönt att erbjuda hönsen, marken blir ofta lite fuktigare i hönsgården och det man lägger in som sysselsättning eller mat håller sig inte lika länge. Med en foderkorg kan du lägga in vitkål, majskolvar, brödbitar, fallfrukt och grönt du plockar ute, utan att det hamnar på marken lika snabbt. Foderkorgen ska hängas strax ovanför marken/golvet (max ca 10 cm).

Vill du spara grönt till vintern är ett tips att torka nässlor, som du sedan kan hänga in till hönsen som sysselsättning. Det fungerar också bra att smula lite torkade nässlor i maten, då får du extra fina gulor även under vintern! Farmor Valborg gjorde alltid så – och fick fina gyllene gulor hela vintern 🙂

Värme
Nu är det också dags att se över värme inför vintern. Vintertid vill man att vattnet i hönshuset inte ska frysa. Det kan man åtgärda med en värmeplatta, som håller vattnet frostfritt. Värmeplattan ställs passar de flesta vattenautomater. Placera värmeplattan på något material som ej är brännbart, så som en marksten, betongplatta eller liknande. Den ska ej placeras direkt i stömaterialet på golvet. Undvik att värmeplattan blir blöt då det är en elektrisk produkt. Se till att kabeln inte kan bli skadad av att något djur kommer åt att bita eller hacka på den. Man kan göra en skåra längs med en bit trädgårdsslang som petar in elkabeln i, då är den bättre skyddad.

Vill man inte använda värmeplatta kan man tillföra värme med en strålvärmelampa. En värmearmatur kan förses med glödlampa med rött ljus, eller en keramiklampa som endast avger värme. Fördelen med en värmelampa är att hela hönshuset värms upp, vilket innebär en torrare miljö för hönsen. En del väljer att ha två värmearmaturer, en med rött ljus dagtid och som ”extravärme”, en med keramiklampa nära sittpinnarna för nattetid.

Här hittar du värmearmaturer, värmeplattor och lampor >>

Kycklingskötsel

Publicerad den 22 mars, 202128 september, 2023 av tina — 2 kommentarer

Agda-Lena ruvar — Agda-Lena – som har kläck idag!

Oavsett om du haft en höna som ruvat, hämtat nykläckta kycklingar eller kläckt i äggkläckare är det en spännande och fantastiskt rolig tid med små kycklingar! Här kommer lite tips och tricks för dig som planerar kycklingar 🙂 Angivna veckor varierar lite beroende på vilken ras du har, olika raser växer helt enkelt olika snabbt. En del är fullfjädrade tidigt, för andra tar det lite längre tid.

Mat & vatten
Det första dygnet lever kycklingen på gulesäcken, men vatten behövs. Vattenbehållaren bör ha smal ränna, små kycklingar har lätt för att drunkna. Foder till kycklingar finns att köpa, det är ett speciellt startfoder som även hönan kan äta. Kycklingfoder har högre proteinhalt eftersom små kycklingar behöver mycket protein då de växer fort.

Har du kycklingarna tillsammans med höna visar hon dem var maten är. Hon lockar på dem och pickar i maten för att visa. Ett gäng kycklingar utan höna lär sig fort, precis som de vuxna hönsen är de nyfikna och om någon får tag i en bit mat kommer resten av gänget snabbt för att se vad som händer. Knacka lite i skålen och locka dem, du får helt enkelt agera höna och se till att alla hittar till mat och vatten!

Välj ett fodertråg eller en foderautomat som inte inbjuder till att kliva runt i maten, och som ger alla möjlighet att äta (inte för liten). Små kycklingar bajsar gärna i maten, det blir då bakterier i maten och de kan bli sjuka.

Lite smulat havregryn (inte för mycket eftersom det sväller) ger omväxling. Fint grus hjälper kycklingarna att mala sönder och ta upp näring i små fröer. Tänk på att inte ge för mycket då de kan tro att det är mat och helt enkelt fylla magen med grus istället för starfoder och fröer. Det är bra om kycklingarna vänjer sig vid att äta grus redan från början. Lite utspridda undulatfrö är en spännande sysselsättning, de blanka fröna lockar till att smaka.

Ett bra sätt att ge kycklingarna rätt förutsättningar är också att lägga in en grästuva med jord. Det ger både sysselsättning och en bra tillvänjning till bakteriekulturen ute.

Kycklingar har precis som små bebisar känsliga magar. Man bör inte mixtra för mycket när de är riktigt små, men när de växt till sig och är ungefär 3 veckor kan man börja introducera lite annan mat, exempelvis lite kokt spagetti, lite grönsakshack, finhackad frukt och små brödsmulor. Men – fortfarande bara som godis och inte som ersättning för startfoder.

I buren
Det viktigaste förutom mat och vatten är att kycklingarna har tillgång till värme. Kycklingar har lungorna uppe i ryggen, vilket gör dem extremt känsliga för kyla och drag. En värmelampa eller ett värmetak behövs, där kycklingarna kan värma sig. Temperaturen under värmelampan eller värmetaket ska vara 37-38 grader från dag ett. Temperaturen mäter du i mitten av värmekällan där det är som varmast, på golvet där kycklingen står. Kontrollera temperaturen med en termometer. Temperaturen hos kycklingarna ska sänkas cirka 2 grader per vecka, från andra veckan, tills du är nere på 20-25 grader.

En värmelampa på lagom höjd ger kycklingarna möjlighet att välja hur varmt de vill ha det, eftersom de kan sätta sig i mitten eller i ytterkanten. Om du har ett värmetak kan du ställa det så att ena änden är högre än den andra, på så sätt finns möjlighet att röra sig mellan lite varmare och lite svalare. Ett värmetak som sluttar är också svårare att sitta på, vilket innebär att du får färre bajspruttar där 🙂

Förutom värme, mat och vatten bör man ha ett bra underlag i buren. Har du höna som ruvar kommer hon att visa dem vad som är mat och vad som inte är mat, har du dem inne kan det vara klokt att vänta lite med strö. Om du har dem inne – de första dygnen är en gammal handduk ett bra underlag, eftersom det är stadigt och bra att gå på. Den behöver bytas ofta, de är duktiga på att prutta!

Senare kan man lägga ett tjockare lager med tidningar i buren. Du kan då bara lyfta bort de översta bladen, och kan enkelt städa med kycklingarna kvar i buren. Ta bort häftklamrarna, de blanka klamrarna lockar till att picka på. När kycklingarna är några veckor och fått fjädrar, 3-4 veckor, kan man introducera strö eller halmhack. Då är de stora nog att lära sig vad som är mat och vad som inte är mat.

När de är lite större behöver de tillgång till att sandbala, ungefär från vecka 3.

Edla håller kycklingen, den piper först oroligt.

Pigg och frisk
En frisk kyckling, äter, dricker, sover och bajsar (väldigt mycket). Lyft försiktigt upp dina kycklingar och se över dem då och då! De ska vara pigga, inte ha bajs som fastnat i rumpan och de ska inte ha fasttorkat bajs på fötterna. Har de bajs på fötterna behöver du försiktigt tvätta bort det med ljummet vatten, likaså om det fastnat i rumpan. Bajs på fötterna fräter om det torkar in, bajs i rumpan stoppar och kan i värsta fall leda till förstoppning. Lite smutsiga fötter kommer de att ha, men det får inte blir hårda intorkade klumpar.

Hittar du en slö kyckling? Kolla först om den är kall, ge då värme. Den kan ha blivit för varm, om den trängts in vid värmekällan. Äter den och dricker? Sitter det fast bajs i rumpan? Ibland är det enkelt att åtgärda, ibland kan det helt enkelt vara så att det är medfödda fel. Det händer att kycklingar dör, precis som vuxna hönor, av hjärtfel eller andra sjukdomar. I de flesta fall går det dock bra och du har ett gäng pipande dunbollar som växer varje dag!

Dags att flytta hemifrån
Hur gulligt den än är med kycklingar inomhus, behöver de förr eller senare flytta ut till resten av flocken eller ett förberett hönshus ute. Det brukar vara dags när de är 4-6 veckor eller runt 10-12 veckor. Har du ett eget hönshus till dem kan du flytta ut dem lite tidigare än om de ska introduceras för resten av hönsflocken.Oavsett vilket – de måste fortfarande ha tillgång till värme, mat och vatten.

I ett eget hönshus har du möjlighet att ge dem detta, och en egen utegård. Små kycklingar är lätta byten för skator, katter etc. så det måste vara en säkrad plats med nät även ovanifrån.

Hönan med sina kycklingar. Små kycklingar blir snabbt trötta – det är tryggt att luta sig mot mamma höna då 🙂

Planerar du att låta dem flytta in i hönshuset bör du vänta tills de är 10-12 veckor, är de för små kommer de helt enkelt inte undan de andra hönsen om de får för sig att jaga dem. De behöver även då ha möjlighet att komma undan till ett eget avskilt utrymme, med en ingång där de kommer igenom men inte de vuxna hönsen. Ett bra sätt är att ha ett utrymme avskilt med nät i hönshuset, så att de ser varandra men inte når varandra.

Kycklingar tar sig ut genom ett hönsnät som har lite större maskor, se över nätet i hönsgården. Eventuellt får man förstärka med ett tätare nät nertill.

Den vanligaste frågan?
Den absolut vanligaste frågan i olika hönsforum är om man kan se om kycklingen är en höna eller tupp. Det är inte lätt att svara på! En del hönsraser är könsvisande som kycklingar, men de flesta är inte det. Att könsbestämma en liten kyckling som inte är av könsvisande ras är knepigt.

Vill du vara säker – vänta och se 🙂 När de blir tonåringar får du förr eller senare ett hest och stapplande “kuckeliku” eller ägg. Små hönor kan även de “tuppa sig” och kaxa sig mot varandra – det är roligt att gissa, men ta inte beslut om vilka du ska behålla i flocken förrän du är riktigt säker!

Vi önskar dig som planerar kycklingar ett varmt lycka till!

Nyfiken på äggkläckare? Här hittar du våra äggkläckare! >>

Foder- och vattenautomater till kycklingar hittar du här >>

Värme till kycklingarna >>

Startpaket kycklingar >>

Bygga trappa till hönshuset

Publicerad den 6 januari, 20211 mars, 2024 av tina

Vi har tänkt att vi ska dela med oss av hur vi gjort när vi byggt och planerat. Vi bjuder också på en ritning du kan ladda ner som pdf-fil! Genom åren har Anna haft ett antal hönshus, vissa bättre och vissa sämre. Vi har tillsammans konstruerat och byggt ett litet hönshus tänkt till den lilla villaträdgården där vi tagit tillvara på alla erfarenheter. Eftersom vår webbshop växer lite fortare än vi planerade, hinner vi inte bygga fler hönshus. Vi vill däremot dela med oss av hur vi gjort och varför vi byggt som vi gjort.

Hönstrappa Hönshuset Blekinge AB Ladda ner

Idag har vi avslutat bygget av det sista huset med att bygga hönshustrappa. Första inlägget kommer därför att handla om just hur man bygger hönstrappa 🙂

Material

Vi använder tryckimpregnerat virke till hönshustrappan, eftersom den kommer att användas utomhus. Det är det enda tryckimpregnerade virke vi använder när vi bygger hönshus.

Till vårt hönshus behöver vi ingen lång spång, det räcker med en längd på 110 cm. Vi sågar därför till två brädor som är 110 cm långa, och 9 cm breda.

Det är viktigt att hönsen kan gå upp och ner för spången utan att halka, det är lätt att de skadar sig om de inte kan få grepp. Vi har därför sågat till 7 st tvärslår, som är 4,5 cm breda. De sågas i 18 cm långa bitar så att de räcker över brädorna.

Till sist har vi sågat en bit av brädan med ena sidan snedsågad, som ska monteras på undersidan av spången. Denna bit används för att kunna haka i krokarna vi satt under hönshusluckan. Kroken är en vanlig universalkrok som man hittar i de flesta byggvaruhus. Börja med att såga en 18 cm lång bit från brädan. Vår passbit är snedsågad så att ena sidan är 5 cm bred, och andra sidan 4 cm bred.

Vi använde självborrande skruv. Mät noga så att skruven blir lagom lång! 4 cm är ganska lagom till det virke vi valt.

Börja med att såga till alla delar, slipa bort vassa kanter eller stickor. Hönsfötter är varma och mjuka!

Börja montera

Mät ut var du ska placera dina tvärslår. Första tvärslån placeras 5 cm från översta kanten. Varför just 5 cm kan man undra? Om första steget är för långt kan det vara svårt för små kycklingar att gå ner för spången. Det kan inte heller sitta för högt, då slår luckan i när den öppnas.

Vi fäste våra tvärslår 3 cm in från kanten.

Tvärslåns bredd är vald för att den ska passa en hönsfot, de ska kunna gripa om den när de går upp och ner för spången. Mellanrummet mellan tvärslåarna behöver också passa en hönsfot, så att de kan sätta ner foten mellan. 10 cm är rätt lagom till våra höns. För att göra det lite enklare använde vi två slipklossar som är just 10 cm när vi monterade.

När alla tvärslår är monterade, är det dags att montera sista biten så att du kan haka i spången i krokarna. Här behöver du använda en kortare skruv. Vi skruvade från ovansidan, och förborrade för att träet inte ska spricka, eftersom det blir lite tunnare där brädan är snedsågad.

Hönstrappan är nu klar 🙂

Tips & tricks

Ibland kan det vara svårt att få till en bra lutning på spången, särskilt om hönsluckan sitter högt och man inte har så mycket plats i utanför i hönsgården. Blir lutningen för brant får hönsen svårt att använda spången. Genom att höja upp nedre änden av spången kan man då få en bättre lutning, sista skuttet ner på marken brukar de inte ha något emot att ta. Det är skönt att använda vingarna lite ibland också! Har du små kycklingar får du bygga ett extra trappsteg ner på marken om sista hoppet ner blir för högt.

Avstånden mellan tvärslåarna kan justeras beroende på vilken hönsras du har. Tänk en hönsfot som ska kunna greppa, eller sättas ner emellan varje tvärslå.

Spången är enkel att häkta av och rengöra. Med en skrapa blir det ett snäpp enklare 🙂

Odla med höns – går det?

Publicerad den 16 november, 202028 september, 2023 av tina

(Varning för långt inlägg!)
Att odla med höns är en utmaning, om man har dem lösa i trädgården. Höns är nyfikna och gillar verkligen att sprätta och gräva! När jag och Anna skaffade höns var det självklart att låta dem ingå i våra trädgårdars ”lilla kretslopp”, på samma sätt som farmor och mormor gjorde. Genom att ta vara på den gödning hönsen ger, och odla lite till dem känns det som att vi både ger och får tillbaka. Med de restriktioner som gäller just nu på grund av fågelinfluensan är jag tacksam att det finns lite grönt att plocka till dem, även om jag bara har en vanlig liten villaträdgård. (Bilderna tog jag veckan innan restriktionerna). Jag odlar i liten skala, typ ett hörn här och där, inga mängder utan mest för att det är mysigt att kunna gå ut och plocka in lite till middagen.

Grönt så länge som möjligt till hönsen
I normala fall får mina höns vara ute i trädgården när vi är hemma. De hittar själva grönt och småkryp. Det märks eftersom det går åt mycket mindre mat under sommaren. Under våren och sommaren behöver jag inte odla så mycket till dem, det är under hösten och vintern som det blir sämre tillgång till grönt. Jag har därför fokuserat på de växter som tål kyla, och som vi själva gillar att plocka in i köket. Sallad och annat som vi skördar under sommaren delar vi självklart också med oss av till hönorna.

Bäst i år är odlingslådan med mangold som vi började skörda från i somras. Hönsen älskar mangold, och det växer fortfarande nu i november upp nya blad. Närmar jag mig för att plocka in mangold till oss själva, protesterar hönsen högljutt tills de fått en egen bukett mangoldblad. Jag odlar dem i ett litet drivhus, där hönsen inte kommer åt dem. Tidigare år har jag odlat en hel del spenat till dem, det är också populärt. Jag brukar låta spenaten fortsätta växa när vi tagit det vi vill ha, hönsen har inga problem med att de gått i blom. Vintersallad har varit en annan favorit, både hos oss och hönsen. Den klarar sig hela vintern i odlingslådan.

Svartkålen och grönkålen såg rätt eländig ut i somras, eftersom jag inte skyddat den mot kålfjärilens angrepp. När hösten kommer försvinner kålfjärilen och det mesta av annan ohyra, och kålen blir hur fin som helst. Jag brukar kunna plocka blad till hönsen ända fram i januari, de tål kylan. Eftersom vi bor nere i Blekinge är det inte heller så kallt, det mesta som tål viss kyla är grönt länge. Kål bör man dock ge i begränsad mängd, så att det inte ger smak på äggen.

Squash brukar man få i stor mängd om man lyckas med den, Anna har genom åren grovrivit och sparat i frysen för att sedan under vintern plocka upp till hönsen. Nässlor som torkas är också ett fint tillskott med grönt. En del höns gillar att få dem torkade i en knippe och äter, andra får man smula lite över matresterna för att de ska äta. Äpple sparar jag också några till hönsen, den sort jag har (Melonäpple, Blekinges landskapsäpple) håller oftast till januari/februari om man plockar ner dem varsamt – ”behandla dem som ägg” – sa alltid pappa 🙂

Vill man fylla på med grönt under vintern är det också klokt att titta efter svinnsmarta erbjudande där det finns äpple, kål, sallad eller annat hönsen gillar. Efter jul brukar man hitta gott om grönkål, som uppskattas av hönsen.

Hönsen i odlingarna
Hönsen och jag är inte alltid överens om var de får gräva och äta. Min trädgård är ganska ”rufsig”, så det är inte så petigt, men när de vänder upp och ner på all spenat innan den kommit upp blir jag mindre glad. Kompostgaller finns därför här och där över mina odlingar. Jag har odlingslådor med lock över, här odlar jag sallad och annat som jag vet att de inte kan motstå.

För det mesta är vi faktiskt överens hönsen och jag. De håller gärna till under vinbärsbuskarna, där de gräver och äter småkryp. De låter bli vinbären, rabarbern och även hallon och björnbär. Jordgubbarna och tomater brukar också få vara ifred. De äter mask, gråsuggor, snigelägg och myror. Under buskar gräver de gropar, men de håller också ganska rent från ogräs eftersom de gräver runt mest hela tiden. Mina krukor brukar få vara ifred, om de är fyllda med växter. En nyplanterad kruka med öppen gjord kan de däremot aldrig motstå, det handlar om sekunder innan de glatt balar så jorden står som en sky runt krukan. Det gäller att ställa dem skyddat bakom kompostgaller tills de växt till sig.

När jag tömmer krukor på hösten har de full sysselsättning några dagar med att sprätta sönder alla jordklumpar och äta småkryp.

Jordfabrik
Mitt mål är att inte köpa någon jord alls, vilket jag tror att jag kommer att lyckas med under nästa år.
Lådan som jag har jordfabriken i har nät i botten, och lock. Den fyller jag med tre olika material.
– Det som kommer ur jorden ska tillbaka till jorden – därför har jag ett gäng bokashi-hinkar som jag fyller med grönsaksrester i köket. Mer om bokashi kan man läsa hos Mikrojord.
– Gammal jord, det vill säga jord som använts, från krukor m.m.
– Strö och hönsbajs som jag mockar ut från hönshuset. Jag har Easyströ (en hackad värmebehandlad halm) till mina höns, mest för att det försvinner lite fortare i jorden än vad kutterspån gör.
Jag lägger alltid ett lager jord överst i lådan. Eftersom jag har lock behöver jag tillföra lite vatten då och då. Blandningen blir superfin jord, ganska snabbt. Kompostmaskarna trivs, det finns i sådan mängd att det blir riktiga nystan av mask.

Hönsgården
Under hösten och vintern lägger jag in halm i hönsgården, så att hönsen får sysselsättning. Det blir också torrare och trevligare. När halmen börjar bli tråkig, lägger jag den under vinbärs- och hallonbuskar. Det blir en form av täckodling, med inbyggd näring. Halmen ligger kvar och förmultnar sakta. Lyfter jag på halmen hittar jag ganska snabbt maskar som jobbar på att bryta ner den. Jorden blir ”fetare”, och maskarna gräver åt mig så att den blir lucker. Fördelen med att täcka med halm är att jorden också behåller fukten bättre under sommaren, jag behöver inte vattna lika mycket. I kanten av hallonlandet har jag jordgubbar, som också gillar täckodling. När vi närmar oss våren lägger jag inte på så mycket mer, eftersom jag vill att smuts och gödsel från hönsgården ska hinna regna ner innan jordgubbarna kommer.

Sällskap i trädgården
Höns i trädgården innebär att man alltid har någon som är med när man fixar och donar. Det är trivsamt! De tar gärna en vända i växthuset för att kolla efter småkryp, eller hjälper till att gräva (framför allt om man öppnar komposten). Så fort någon tar i en spade kommer de springande för att hjälpa till – äntligen någon som gillar samma sak som de älskar!

Som belöning får man också ägg, vilket inte är så dumt i kombination med det som hämtas i trädgården. En kikärtscurry med mangold och ägghalvor kan få en att förlåta de mest envisa grävande höns 🙂
Här hittar du ett bra recept på BBC på kikärtscurry med spenat >>

/Tina

Hönsgården – en trygg plats!

Publicerad den 7 november, 202025 oktober, 2024 av tina

Idag har hönsgården fått lite extra uppmärksamhet. Eftersom hönsen nu måste vara inne i hönsgården och inte får vara frigående på grund av pågående rekommendationer från Jordbruksverket p.g.a. fågelinfluensan, vill jag att hönsen ska ha extra sysselsättning. Dessutom är rovfåglarna mer aktiva nu, så det känns bra att ha dem i tryggt förvar även av den anledningen. (Mer info från Jordbruksverket här)
Det finns många bra tips på hur man kan göra hönsgården lite roligare, här är några!

Halm
Jag har fått halm av en snäll vän, som är av bra kvalitet. Halm håller hönsgården lite torrare och de har fin sysselsättning. Jag byter halm ungefär varannan månad, eftersom jag har så få höns räcker det gott.
Varför just halm och inte hö? Hö har långa strå som är tunnare, det kan locka hönsen att äta, särskilt om det finns fröer kvar i toppen. Hö och långa tunna grässtrå kan ge stopp i krävan, det tjorvar ihop sig som en boll. När hönsen själva äter gräs kan man höra hur de drar av grässtråna med ett litet knips, så att de inte blir för långa. Lyssna nästa gång du ser dina höns äta gräs 🙂

Den gamla halmen använder jag för att förbättra jorden i trädgården.

Foderkorg
En foderkorg är praktisk och fungerar både ute och inne (har här hängt den ute tillfälligt för att visa den) eftersom man enkelt kan fylla den med olika godsaker. I min foderkorg finns just nu vitkål, äpple, mangold och svartkål. Det fungerar också bra att lägga i en majskolv eller något annat som hönsen uppskattar. Foderkorgen ska hänga strax ovanför marken/golvet, inte för högt. Grönsakerna håller sig fräscha lite längre när de får hänga luftigt. Man kan också hänga upp till exempel majskolvar eller äpple så att de får jobba lite för att få i sig.

Bygg på höjden
Höns behöver röra på sig och flaxa lite, de brukar gilla att ha olika saker att hoppa upp på. Ett gammalt bord, lite utsiktspinnar eller en gunga fungerar bra. Har man en trädgårdsstol som inte längre behövs är det utmärkt till hönsen. Hönsgunga kan man absolut bygga själv. I min hönsgård finns också en syrénbuske, som hönsen gärna klättrar och gungar i. Som små hängde de där hela tiden, men numera är damerna lite mindre våghalsiga och går inte så långt ut på grenarna som de gjorde som tonåringar.

Bjud på dagens uppdrag!
Höststädning i trädgården ger utmärkta möjligheter att ge hönsen extra roliga uppdrag.
Töm dina krukor inne i hönsgården, eller lägg in lite grästorvor. En hög löv är också fantastiskt kul att leta igenom.
Att sprätta och gräva är det höns gör bäst!

Tak ger torrare hönsgård
Har du möjlighet att täcka en del av hönsgården med tak får du en torrare hönsgård. Med en torr hörna har du också skaffat dig bästa platsen för hönsen att jordbala. De brukar gilla fin torr jord bäst, men många tipsar också om torv. Det viktiga är att det är något som är tillräckligt finkornigt för att de ska få in det intill huden, det är på så sätt de håller sig rena.

Planera för våren
En vanlig fundering är vilka växter man kan plantera i hönsgården. Det är inte alldeles enkelt att få något att växa, eftersom hönsen gärna gräver och äter upp det de gillar. Vinbärsbuskar är en av de buskar som brukar kunna överleva i hönsgården, om man skyddar dem den första tiden.

Har du egna vinbärsbuskar eller någon god vän som har, är det enkelt att föröka dem genom att helt försiktigt böja ner en gren så att den ligger på marken, och lägga en sten mitt på grenen. Under stenen kommer det då att utvecklas rötter,. När rötter utvecklats knipsar man av grenen och kan sedan plantera den. Du kan också ta en stickling och plantera i sandblandad jord.

Våren – tid för fler ägg!

Publicerad den 16 april, 202028 september, 2023 av tina

Ägg är både gott och nyttigt – många som skaffar höns tycker att de egna äggen är överraskande goda och vackra! Det känns alltid fint att använda dem, mer närproducerat än så blir det inte. Vill man kan man också skaffa höns som ger olika färger på äggen, det ger en extra vacker färgpalett i köket. När vi är ute och berättar om att ha höns i trädgården vill många veta mer om just äggen. Här kommer därför ett längre inlägg om – ägg!

Ägget – så här går det till när hönan ”gör” ägg!
Det tar ungefär ett dygt, ca 20-26 timmar, för ett ägg att bildas, från det att äggulan lämnar äggstocken.
Det börjar i hönans äggstock där en äggula mognar. Mognaden tar ca 1 dygn. När gulan har mognat släpper äggledaren ner gulan i äggtratten. Om ägget befruktas är det här det sker, så att en kyckling kan bildas. (Utan tupp – ingen kyckling. Men – det blir ägg utan tupp!)
Därefter färdas gulan genom äggledaren där äggvitan bildas, det tar ungefär 3-4 timmar. Nästa anhalt är skalkörteln, här bildas äggskalet och sist men inte minst den vackra färgen på äggskalet. Skalkörteln får arbeta ca 20-26 timmar för att slutföra produktionen av ett ägg. När hönan ska värpa så tar ägget en sista färd genom den gemensamma kanalen för avföring och urin och ut kommer ägget genom hönans kloak.

Under skalet
Gulan innehåller fett, proteiner, mineraler och vitaminer. Har du funderat över de små snoddarna du hittar i vitan? De kallas äggsnoddar och består av äggvita, deras uppgift är att hålla gulan på plats. Vitan innehåller mest proteiner, skalet består mestadels av kalcium. I den trubbiga änden finns luftblåsan, den blir större ju äldre ägget är.

Ett ägg innehåller det mesta som kroppen behöver förutom C-vitamin och kolhydrater. Näringsvärdet påstås vara högre i ägg som kommer från frigående höns som har möjlighet att gå ute och picka i sig grönfoder och vad naturen bjuder. Färgen på gulan kan variera, detta beror på vad hönan äter. Om hönan får tillgång till färskt grönfoder så blir gulan gulare och kan till och med bli nästan orange. Även de ägg som kommer från våra stora äggproducenter kan ha riktigt gula äggulor. Då beror oftast detta på att man har tillsatser i deras foder såsom paprikapulver och tagetes. Farmor Valborg gav torkade nässlor till hönsen på vintern, och fick välmående höns och gulare gulor!

Grönt, brunt eller vitt – är det någon smakskillnad?
Vi får ofta frågan om det är någon smakskillnad på bruna och vita ägg. Svaret är nej, det är ingen skillnad på smak eller näringsvärde. Men visst kan ägg skilja sig från varandra i smak och näringsvärde, men det beror mer på vad hönan äter och hur hon mår.

Personligen tycker jag att ägg från höns som har tillgång till att gå ute och picka i sig vad naturen bjuder på smakar bäst. Men se upp med vad du ger dina höns att äta! Om du ger dem för mycket kål eller fisk kan detta påverka smaken negativt.

Men – hur många ägg blir det då från varje höna?
En höna kan lägga 5-6 ägg i veckan under sin värpperiod, detta varierar beroende på hur gammal hönan är och vilken ras det är. En del värper fler ägg per år och en del färre. Det kan vara bra att ha koll på när du väljer vilken hönsras du vill ha. När hönan är ung och i början av sin äggkarriär så värper hon små ägg med tjockare äggskal. Det beror på att oavsett storlek på ägget så har det samma mängd skal. När hönan är gammal så lägger hon större ägg med skörare skal. När hönan är ung så kan det hända att hon lägger ägg med dubbla gulor, det brukar rätta till sig när hon fått ordning på äggläggandet.
När hönan ruggar, ruvar eller det är mörkt ute blir det inga eller färre ägg. Höns styrs av ljuset, när våren kommer och dagarna blir längre blir det fler ägg. Förr räknade man cirka en höna per person i hushållet för att hålla med ägg till familjen. Då räknade man inte riktigt med att man alltid hade gott om ägg året om, utan när våren kom och äggproduktionen blev större kunde man äta desto fler än under mörkaste vintern!

Äggkartong utan tryck — Ägg från Annas lilla flock

Nej – vi har inte färgat äggen.
I butikerna ser man oftast bruna eller vita ägg. När vi var ute och föreläste upptäckte vi att många inte sett något annat. Vi har med oss ägg i olika färger och de flesta tog för givet att vi färgat dem., men så är det ju inte! Färgen på äggskalen kan variera, det finns vita, bruna, mörkt chokladbruna, svagt rosa, olika gröna nyanser, ljusblåa och ägg med prickar på i olika kulörer.

De bruna äggskalen är oftast vita på insidan med det bruna pigmentet på utsidan. Ibland kan det synas igenom om det är mörkare prickar på äggskalet. Men om äggskalet istället är grönt eller åt det blå hållet så har ofta äggskalet en blå-grönare insida också.

I skalet på ett ägg så finns det ca 10.000 små porer som hjälper till att transportera syre in till kycklingen. De är så små som 0.017mm i diameter. Om ägget blir befruktat så tar det 21 dagar för kycklingen att utvecklas. Porerna är livsvikta för kycklingen, men innebär också att starka dofter och smaker kan smita in i ägget genom porerna. Man kan råka ut för att ägget har tagit smak av något det legat nära, som rå lök eller rökt korv.

Varför är ägg så svårskalade ibland?
Om du kokar ett dagsfärskt ägg så kan det vara knepigt att skala det utan att äggvitan sitter fast i skalet. Använder du istället ett ägg som är en vecka gammalt så är det lättare att skala. Då har hinnan (cuticula) som finns på insidan av skalet och membranet som omsluter vitan hunnit separera från varandra eftersom ägget har förlorat lite av sin vätska. Detta gör att ägget blir mycket mera lättskalat.

Förvara dina ägg rätt!
För att ägg ska få så lång hållbarhet som möjligt bör man förvara dem i kylskåp och med den spetsiga änden nedåt. Undvik att tvätta äggen om de inte är smutsiga. När hönan värper ägget så är ägget blött, det blöta torkar in och bildar en skyddande hinna på ägget. om du tvättar ägget så försvinner hinnan. Ett rent ägg utan sprickor i kan hålla i 2-3 månader om det förvarats i kylen.

När du knäcker ett dagsfärskt ägg så är gulan fast och hög. Runt gulan finns då en fast och ganska hög vita som omges av en rinnigare del av vitan. Efter någon vecka är fortfarande gulan fast och hög, även vitan är fast och fin. Dock har den rinnigare delen av vitan börjat bli något mindre vattnig då ägget har förlorat lite av sin vätska. När ägget sedan börjar bli äldre så blir gulan rinnigare och lägre, vitan har också blivit rinnigare och lösare.

Om du har stor tillgång på ägg och vill spara dessa under längre tid så kan du frysa in dem. Men du bör knäcka dem för annars spricker äggskalet i frysen då ägget expanderar. För bästa resultat knäck äggen, vispa samman till en jämn smet. Frys in i burkar, men lämna lite plats då de expanderar. När du sedan tinat äggsmeten så är den lite geleaktig, men den funkar fint att använda i rätter som pannkakor och omeletter. De frysta äggen håller sig ca 1 år.

Äggskal som gör nytta
Släng inte äggskalen, torka och krossa istället! De äggskal som jag får när jag knäckt råa ägg torkar jag på en bricka i ca 3 dagar. För att slippa äggskal som sprätter omkring lägger jag dem i en glasburk med lock och skakar den, vips har jag krossade äggskal utan spill.

Torkade krossade äggskal kan du ge dina höns istället för snäckskal, då får de tillbaka kalk så att de kan bilda fina äggskal. Krossade äggskal kan även användas som hjälp om det bränt fast i en kastrull, ,skrubba med de krossade äggskalen så släpper de fastbrända lättare. Om man har en vas eller flaska som är svår att komma ner i med diskborste så kan du skaka flaskan/vasen med ljummet vatten, diskmedel och krossade äggskal då blir den skinande ren igen.

De är också utmärkta att använda krossade som jordförbättring i dina odlingar.

Har du ägg har du alltid bra mat hemma!
Ägg är en fin bas till så mycket mer än pannkakor och våfflor. Omeletter kan varieras i det oändliga, kokta och skivade på en macka eller en riktigt bra äggröra som rörs krämig med en klick creme fraiche – du behöver inte vara hungrig om du har ägg hemma. Det är en härlig känsla att varje morgon kunna smyga ut till hönsen med lite smarriga matrester, och hämta tillbaka ett nyvärpt ljummet ägg. Kanske en av anledningarna till att allt fler skaffar höns i trädgården 🙂

/Anna

Vattenautomater

Publicerad den 20 mars, 20207 juni, 2026 av tina — 6 kommentarer

Vattenautomat till höns Det här blir ett längre inägg – men det kommer att ge dig god hjälp på vägen att välja vattenautomat! Det finns olika saker att tänka på i valet av vattenautomat, allt ifrån storlek, placering till påfyllning och användarvänlighet. Höns behöver alltid ha god tillgång till vatten, välj hellre en större vattenautomat om du tvekar mellan två storlekar. De minsta vattenautomaterna upp till 1,5 liter är avsedda för kycklingar och vaktlar.

Har jag en grupp höns som är lika stora, eller är det en blandad grupp med stora och små höns? Kan alla nå vattnet i samma sorts automat? Har jag äventyrliga och nyfikna höns som undersöker allt och försöker flyga upp och sitta på allt som finns i mitt hönshus? Vi reder ut några frågor!

Den klassiska vattenautomaten är en enkel konstruktion. Du tar bort den röda bottenplattan och fyller på vatten i den vita överdelen. Man trycker bara på bottenplattan igen och vänder hela automaten.
Fördelar: Lätt att hålla ren, passar bra på en värmeplatta till vintern så att vattnet inte fryser, står stadigt på marken.
Nackdelar: Har man strö eller halm som underlag på golvet sprätter hönorna spån och smuts i vattnet. Det går att förhindra till viss del genom att höja upp den från golvet, sätta den på ett par tegelstenar eller liknande. Då den är plan på ovansidan är den inbjudande att sitta på för vissa äventyrliga hönor. Det är lätt hänt att man spiller lite vatten vid själva vändningen.

Vattenautomater med bajonettfattning är en annan favorit. Här sätter man på bottenplattan innan vändning. De har oftast ett handtag som man kan bära och hänga upp sin automat i. Det är också vanligt att de har små fötter/ben på ovansidan som gör att behållaren står stadigt vid påfyllning.
Fördelar: Står stadigt på marken vid påfyllning och passar bra på en värmeplatta. Du kan välja om du vill ha den på golvet eller hänga upp den, lätt att hålla ren. Om den har fötter/ben på ovansidan är den inte så inbjudande att sitta på.
Nackdelar: Det hamnar lätt smuts och golvströ i den om den står direkt på golvet. Det händer att man spiller lite vatten vid själva vändningen.Om man väljer att hänga upp den så kan det bli spill om hönsen sätter den i gungning.

Vattenautomat höns Nippelspannen skiljer sig från de övriga vattenautomaterna genom att vattnet kommer droppvis genom en nippel då hönsen pickar på den. Det finns tre nipplar på spannen, lock och handtag. När du fyller på tar du av det gröna locket och fyller på som en vanlig spann. Du kan ställa ner den vid påfyllning då nipplarna sitter i en inbuktning i spannens undersida. Detta gör att de inte går emot marken och blir smutsiga. Placera gärna spannen så pass högt upp att hönsen får sträcka sig en liten aning uppåt, då dricker de lättast.

Fördelar: Spannen står stadigt vid påfyllning. Den är lätt att hålla ren. Då locket har en dubbel kant ligger det stadigt på. Även om en höna stöter till spannen så skvimpar inget vatten ut. Eftersom vattnet endast kommer ut genom nipplarna kommer heller inget smuts in i spannen. Om du har barn som hjälper till vid den dagliga skötseln av hönsen, så kan de med hjälp av en vattenkanna lätt fylla på spannen utan att behöva bära hela vattenautomaten. Locket är sluttande så att hönsen inte ska bli frestade att försöka sitta på den. Den är tillverkad i en kraftig plast och nipplarna fästs enkelt med en bajonettfattning.
Nackdelar: Den kan inte användas tillsammans med en värmeplatta, men det fungerar bra om man istället hänger en värmelampa i närheten så fryser inte vattnet. Om man har höns i olika storlekar så får man lägga något på golvet på den ena sidan så att de mindre hönsen når upp till nipplarna.

Vattenautomat höns Vatten till kycklingar: Den klassiska modellen eller vattenautomat med bajonettfattning passar bra till små kycklingar då de lätt når till vattnet. De första dagarna kan det vara bra att lägga några stenar i vatten rännan då små kycklingar lätt tappar balansen och drunknar i djupt vatten.
Om man har ont om plats kan det vara bra att välja en stående smal, där vattenrännan är så smal att man inte behöver lägga i något.
En liggande automat lämpar sig inte till riktigt små kycklingar. Det blir en något för hög kant till vattnet, det är lätt att de faller i och drunknar.
Nippelspannen lämpar sig väl till små kycklingar då det är viktigt med rent vatten. Bordsskicket är ju inte alltid vad man önskar sig hos små kycklingar, då de har en förmåga att stå i vatten och mat och bajsa. Detta undviker man om man använder en nippelspann då det ju inte kommer in något smuts i vattnet. Då det är viktigt att små kycklingar har tillgång till vatten är det bra att ha en klassisk eller en automat med bajonettfattning till kycklingarna de första dagarna tills de säkert har lärt sig att dricka ur nipplarna.

Cylinderautomaten har en invändig cylinder, som gör att du kan ta med dig vatten i exempelvis en vattenkanna och enkelt fylla på. Den kan både stå på golvet och hängas upp i en krok. Cylinderautomaterna är rejäl och tillverkad i tjockare plast än övriga vattenautomater. Nackdelen med dem är att du inte kan se vattennivån direkt, utan att öppna.