hönsskötsel – Hönshuset Blekinge AB

Ruggande höns

Publicerad den 24 september, 202128 september, 2023 av tina — 2 kommentarer

Rugguggla — Höna som tappat fjädrar på huvudet

Nu är det höst och dags för höns och tuppar att byta ut sin slitna fjäderdräkt till en tät värmande ny. Hösten är den tid på året då det är vanligast att hönsen ruggar, det vill säga tappar mycket av sina fjädrar för att bilda nya fina fjädrar. Under våren och sommaren är de upptagna med att producera ägg och ruva fram kycklingar. När hösten kommer med svalare och kortare dagar brukar de flesta hönorna värpa lite mindre, ta det lite lugnare och även passa på att rugga. När vintern och kylan kommer behöver de ha en ny varm fjäderdräkt.

Fjädrar överallt!
En del hönor släpper bara några enstaka fjädrar, andra tappar många fjädrar och kan bli kala och tufsiga. Några tappar fjädrar lite mer jämnt över hela kroppen, andra kan tappa alla fjädrarna på rumpan, halsen eller någon annan kroppsdel. Om de ruggar på det viset ser de ofta väldigt anskrämliga ut. Det brukar bli väldigt mycket fjädrar i hönshuset och i hönsgården, då kan man passa på att ta tillvara på några fina fjädrar som kan pryda påskriset till våren. Eller varför inte sätta en vacker fjäder på julklappen?

Ruggande höns behöver lite extra gott
Det finns lite att ta hänsyn till när hönsen ruggar. Det är helt naturligt att de slutar värpa och använder sin energi till att bilda nya fjädrar. Det går åt mycket protein och kalk till de nya fjädrarna. Kammen ändrar ofta färg till en blekare nyans, den kan krympa ihop lite, det är helt normalt.

Om man vill hjälpa sina höns genom den här ganska ansträngande perioden kan man med fördel ge dem lite extra gott att äta. Några solrosfrön, äpple, riven morot, burkmajs, torkad mjölmask brukar de uppskatta. Det kan vara en god ide att tillsätta lite extra vitaminer under hösten och vintern när de inte kan äta så mycket grönt ute eller hitta så mycket småkryp att berika sin föda med. Lite extra kalk i form av snäckskal eller krossade äggskal är bra kalktillskott. Tänk på att bara ge äggskal från din egen besättning och inte från inköpta ägg då du kan ha oturen att få med någon sjukdom med äggskalen.

Vad händer i flocken?
När höns ruggar kan rangordningen förändras då de som tappar mycket fjädrar ofta är mer sårbara och kanske inte känner sig så tuffa och starka. Tuppen brukar bli lite mer tillbakadragen och inte vilja vara lika intensiv i sitt uppvaktande av damerna. Tappar man alla sina vackra stjärtfjädrar och sina vackraste halsfjädrar så är det lätt att stoltheten får sig en törn. Att det blir lite oroligt i flocken när den nya rangordningen ska bestämmas är helt normalt, det brukar lösa sig ganska snabbt.

Värme
När de ruggar så kan de var lite svårt att hålla värmen i den glesa eller obefintliga fjäderdräkten. Att då erbjuda tillskottsvärme med en värmelampa eller kamrörselement kan vara bra. Om en höna är kall går det åt mycket energi för att hålla värmen, då tar det ännu längre tid innan de nya fjädrarna kommer eftersom energin inte riktigt räcker till både fjädrar och värme.

Ruggningstid – men hur länge?
Hur lång tid det tar för höns att rugga och bilda nya fjädrar är väldigt olika. En del klarar av hela proceduren på ett par veckor, andra behöver ha drygt tre månader på sig innan de har fått sin fluffiga rumpa tillbaka.

Tiden då du ha ruggande höns är en tid då de är lite extra mottagliga för sjukdomar. Att då hämta hem nya höns och sätta in i din flock kan om du har otur ställa till det. De nya hönsen kan bära med sig något virus eller annan sjukdom som de ruggande nedsatta hönorna då inte har motståndskraft till att bekämpa. Vänta därför helst med detta tills alla dina hönor är fullfjädrade, har en röd fin kam och är pigga igen.

Det är inte ovanligt att de får en något annorlunda fjäderdräkt när de har ruggat. De kan få nytt mönster och nya färger. För att fortfarande veta vem som är vem är det bra om man använder fot-ringar för att kunna skilja dem åt.

Det finns hönor som ruggar även om det inte är höst, de kan rugga både på våren, sommaren och mitt i vintern. Men vanligast är att de ruggar på hösten. Några tar lång tid på sig och andra har liksom klätt av sig över en natt. En del höns ruggar två gånger om året, några inte ens varje år.

Vi får ofta frågan varför hönans fjädrar inte växer ut snabbt när tuppen har betäckt hönan så flitigt att ryggfjädrarna är ett minne blott. Även om man använder ett ryggskydd för att skydda hönans bara rygg mot tuppen klor så kan det ta lång tid innan det kommer nya fjädrar. Ofta kommer det inte nya fjädrar förrän till hösten när hönan har sin ruggningsperiod.

Nya fjädrar
När de nya fjädrarna börjar växa ut, ser det ut som små piggar som växer fram. När de blivit lite längre, kan det bli som en liten tunn hylsa på den nya fjädern innan den vuxit klart och vecklats ut. Resterna av de små hylsorna kan se ut som mjäll eller damm, de putsar hönan bort själv. Med nya fjädrar på plats är nu hönan klar och redo för att åter lägga ägg. När kammen blir rödare är det åter dags!

Hur håller man en höna?

Publicerad den 1 juni, 202128 september, 2023 av tina

Det är inte alldeles enkelt att få till det så att hönan är lugn, om man inte är van! Men det finns några bra tips och tricks, så att hönan blir bekväm och lugn. Anna visar i filmen nedan hur hon håller en av våra spattigaste höns – Pärlan 🙂

I bästa fall har du nu övat på hur man håller, då är det dags att göra en enkel hälsocheck! Pärlan är lite kittlig under fötterna, men det gick bra ändå 🙂

Filmerna är en del i de digitala hönskurser vi kört under våren, tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan Blekinge.

Vill du gå kurs med oss i höst – håll utkik! Kurserna hittar du på Studieförbundet Vuxenskolan Blekinge.

Odla med höns – går det?

Publicerad den 16 november, 202028 september, 2023 av tina

(Varning för långt inlägg!)
Att odla med höns är en utmaning, om man har dem lösa i trädgården. Höns är nyfikna och gillar verkligen att sprätta och gräva! När jag och Anna skaffade höns var det självklart att låta dem ingå i våra trädgårdars ”lilla kretslopp”, på samma sätt som farmor och mormor gjorde. Genom att ta vara på den gödning hönsen ger, och odla lite till dem känns det som att vi både ger och får tillbaka. Med de restriktioner som gäller just nu på grund av fågelinfluensan är jag tacksam att det finns lite grönt att plocka till dem, även om jag bara har en vanlig liten villaträdgård. (Bilderna tog jag veckan innan restriktionerna). Jag odlar i liten skala, typ ett hörn här och där, inga mängder utan mest för att det är mysigt att kunna gå ut och plocka in lite till middagen.

Grönt så länge som möjligt till hönsen
I normala fall får mina höns vara ute i trädgården när vi är hemma. De hittar själva grönt och småkryp. Det märks eftersom det går åt mycket mindre mat under sommaren. Under våren och sommaren behöver jag inte odla så mycket till dem, det är under hösten och vintern som det blir sämre tillgång till grönt. Jag har därför fokuserat på de växter som tål kyla, och som vi själva gillar att plocka in i köket. Sallad och annat som vi skördar under sommaren delar vi självklart också med oss av till hönorna.

Bäst i år är odlingslådan med mangold som vi började skörda från i somras. Hönsen älskar mangold, och det växer fortfarande nu i november upp nya blad. Närmar jag mig för att plocka in mangold till oss själva, protesterar hönsen högljutt tills de fått en egen bukett mangoldblad. Jag odlar dem i ett litet drivhus, där hönsen inte kommer åt dem. Tidigare år har jag odlat en hel del spenat till dem, det är också populärt. Jag brukar låta spenaten fortsätta växa när vi tagit det vi vill ha, hönsen har inga problem med att de gått i blom. Vintersallad har varit en annan favorit, både hos oss och hönsen. Den klarar sig hela vintern i odlingslådan.

Svartkålen och grönkålen såg rätt eländig ut i somras, eftersom jag inte skyddat den mot kålfjärilens angrepp. När hösten kommer försvinner kålfjärilen och det mesta av annan ohyra, och kålen blir hur fin som helst. Jag brukar kunna plocka blad till hönsen ända fram i januari, de tål kylan. Eftersom vi bor nere i Blekinge är det inte heller så kallt, det mesta som tål viss kyla är grönt länge. Kål bör man dock ge i begränsad mängd, så att det inte ger smak på äggen.

Squash brukar man få i stor mängd om man lyckas med den, Anna har genom åren grovrivit och sparat i frysen för att sedan under vintern plocka upp till hönsen. Nässlor som torkas är också ett fint tillskott med grönt. En del höns gillar att få dem torkade i en knippe och äter, andra får man smula lite över matresterna för att de ska äta. Äpple sparar jag också några till hönsen, den sort jag har (Melonäpple, Blekinges landskapsäpple) håller oftast till januari/februari om man plockar ner dem varsamt – ”behandla dem som ägg” – sa alltid pappa 🙂

Vill man fylla på med grönt under vintern är det också klokt att titta efter svinnsmarta erbjudande där det finns äpple, kål, sallad eller annat hönsen gillar. Efter jul brukar man hitta gott om grönkål, som uppskattas av hönsen.

Hönsen i odlingarna
Hönsen och jag är inte alltid överens om var de får gräva och äta. Min trädgård är ganska ”rufsig”, så det är inte så petigt, men när de vänder upp och ner på all spenat innan den kommit upp blir jag mindre glad. Kompostgaller finns därför här och där över mina odlingar. Jag har odlingslådor med lock över, här odlar jag sallad och annat som jag vet att de inte kan motstå.

För det mesta är vi faktiskt överens hönsen och jag. De håller gärna till under vinbärsbuskarna, där de gräver och äter småkryp. De låter bli vinbären, rabarbern och även hallon och björnbär. Jordgubbarna och tomater brukar också få vara ifred. De äter mask, gråsuggor, snigelägg och myror. Under buskar gräver de gropar, men de håller också ganska rent från ogräs eftersom de gräver runt mest hela tiden. Mina krukor brukar få vara ifred, om de är fyllda med växter. En nyplanterad kruka med öppen gjord kan de däremot aldrig motstå, det handlar om sekunder innan de glatt balar så jorden står som en sky runt krukan. Det gäller att ställa dem skyddat bakom kompostgaller tills de växt till sig.

När jag tömmer krukor på hösten har de full sysselsättning några dagar med att sprätta sönder alla jordklumpar och äta småkryp.

Jordfabrik
Mitt mål är att inte köpa någon jord alls, vilket jag tror att jag kommer att lyckas med under nästa år.
Lådan som jag har jordfabriken i har nät i botten, och lock. Den fyller jag med tre olika material.
– Det som kommer ur jorden ska tillbaka till jorden – därför har jag ett gäng bokashi-hinkar som jag fyller med grönsaksrester i köket. Mer om bokashi kan man läsa hos Mikrojord.
– Gammal jord, det vill säga jord som använts, från krukor m.m.
– Strö och hönsbajs som jag mockar ut från hönshuset. Jag har Easyströ (en hackad värmebehandlad halm) till mina höns, mest för att det försvinner lite fortare i jorden än vad kutterspån gör.
Jag lägger alltid ett lager jord överst i lådan. Eftersom jag har lock behöver jag tillföra lite vatten då och då. Blandningen blir superfin jord, ganska snabbt. Kompostmaskarna trivs, det finns i sådan mängd att det blir riktiga nystan av mask.

Hönsgården
Under hösten och vintern lägger jag in halm i hönsgården, så att hönsen får sysselsättning. Det blir också torrare och trevligare. När halmen börjar bli tråkig, lägger jag den under vinbärs- och hallonbuskar. Det blir en form av täckodling, med inbyggd näring. Halmen ligger kvar och förmultnar sakta. Lyfter jag på halmen hittar jag ganska snabbt maskar som jobbar på att bryta ner den. Jorden blir ”fetare”, och maskarna gräver åt mig så att den blir lucker. Fördelen med att täcka med halm är att jorden också behåller fukten bättre under sommaren, jag behöver inte vattna lika mycket. I kanten av hallonlandet har jag jordgubbar, som också gillar täckodling. När vi närmar oss våren lägger jag inte på så mycket mer, eftersom jag vill att smuts och gödsel från hönsgården ska hinna regna ner innan jordgubbarna kommer.

Sällskap i trädgården
Höns i trädgården innebär att man alltid har någon som är med när man fixar och donar. Det är trivsamt! De tar gärna en vända i växthuset för att kolla efter småkryp, eller hjälper till att gräva (framför allt om man öppnar komposten). Så fort någon tar i en spade kommer de springande för att hjälpa till – äntligen någon som gillar samma sak som de älskar!

Som belöning får man också ägg, vilket inte är så dumt i kombination med det som hämtas i trädgården. En kikärtscurry med mangold och ägghalvor kan få en att förlåta de mest envisa grävande höns 🙂
Här hittar du ett bra recept på BBC på kikärtscurry med spenat >>

/Tina

Våren – tid för fler ägg!

Publicerad den 16 april, 202028 september, 2023 av tina

Ägg är både gott och nyttigt – många som skaffar höns tycker att de egna äggen är överraskande goda och vackra! Det känns alltid fint att använda dem, mer närproducerat än så blir det inte. Vill man kan man också skaffa höns som ger olika färger på äggen, det ger en extra vacker färgpalett i köket. När vi är ute och berättar om att ha höns i trädgården vill många veta mer om just äggen. Här kommer därför ett längre inlägg om – ägg!

Ägget – så här går det till när hönan ”gör” ägg!
Det tar ungefär ett dygt, ca 20-26 timmar, för ett ägg att bildas, från det att äggulan lämnar äggstocken.
Det börjar i hönans äggstock där en äggula mognar. Mognaden tar ca 1 dygn. När gulan har mognat släpper äggledaren ner gulan i äggtratten. Om ägget befruktas är det här det sker, så att en kyckling kan bildas. (Utan tupp – ingen kyckling. Men – det blir ägg utan tupp!)
Därefter färdas gulan genom äggledaren där äggvitan bildas, det tar ungefär 3-4 timmar. Nästa anhalt är skalkörteln, här bildas äggskalet och sist men inte minst den vackra färgen på äggskalet. Skalkörteln får arbeta ca 20-26 timmar för att slutföra produktionen av ett ägg. När hönan ska värpa så tar ägget en sista färd genom den gemensamma kanalen för avföring och urin och ut kommer ägget genom hönans kloak.

Under skalet
Gulan innehåller fett, proteiner, mineraler och vitaminer. Har du funderat över de små snoddarna du hittar i vitan? De kallas äggsnoddar och består av äggvita, deras uppgift är att hålla gulan på plats. Vitan innehåller mest proteiner, skalet består mestadels av kalcium. I den trubbiga änden finns luftblåsan, den blir större ju äldre ägget är.

Ett ägg innehåller det mesta som kroppen behöver förutom C-vitamin och kolhydrater. Näringsvärdet påstås vara högre i ägg som kommer från frigående höns som har möjlighet att gå ute och picka i sig grönfoder och vad naturen bjuder. Färgen på gulan kan variera, detta beror på vad hönan äter. Om hönan får tillgång till färskt grönfoder så blir gulan gulare och kan till och med bli nästan orange. Även de ägg som kommer från våra stora äggproducenter kan ha riktigt gula äggulor. Då beror oftast detta på att man har tillsatser i deras foder såsom paprikapulver och tagetes. Farmor Valborg gav torkade nässlor till hönsen på vintern, och fick välmående höns och gulare gulor!

Grönt, brunt eller vitt – är det någon smakskillnad?
Vi får ofta frågan om det är någon smakskillnad på bruna och vita ägg. Svaret är nej, det är ingen skillnad på smak eller näringsvärde. Men visst kan ägg skilja sig från varandra i smak och näringsvärde, men det beror mer på vad hönan äter och hur hon mår.

Personligen tycker jag att ägg från höns som har tillgång till att gå ute och picka i sig vad naturen bjuder på smakar bäst. Men se upp med vad du ger dina höns att äta! Om du ger dem för mycket kål eller fisk kan detta påverka smaken negativt.

Men – hur många ägg blir det då från varje höna?
En höna kan lägga 5-6 ägg i veckan under sin värpperiod, detta varierar beroende på hur gammal hönan är och vilken ras det är. En del värper fler ägg per år och en del färre. Det kan vara bra att ha koll på när du väljer vilken hönsras du vill ha. När hönan är ung och i början av sin äggkarriär så värper hon små ägg med tjockare äggskal. Det beror på att oavsett storlek på ägget så har det samma mängd skal. När hönan är gammal så lägger hon större ägg med skörare skal. När hönan är ung så kan det hända att hon lägger ägg med dubbla gulor, det brukar rätta till sig när hon fått ordning på äggläggandet.
När hönan ruggar, ruvar eller det är mörkt ute blir det inga eller färre ägg. Höns styrs av ljuset, när våren kommer och dagarna blir längre blir det fler ägg. Förr räknade man cirka en höna per person i hushållet för att hålla med ägg till familjen. Då räknade man inte riktigt med att man alltid hade gott om ägg året om, utan när våren kom och äggproduktionen blev större kunde man äta desto fler än under mörkaste vintern!

Äggkartong utan tryck — Ägg från Annas lilla flock

Nej – vi har inte färgat äggen.
I butikerna ser man oftast bruna eller vita ägg. När vi var ute och föreläste upptäckte vi att många inte sett något annat. Vi har med oss ägg i olika färger och de flesta tog för givet att vi färgat dem., men så är det ju inte! Färgen på äggskalen kan variera, det finns vita, bruna, mörkt chokladbruna, svagt rosa, olika gröna nyanser, ljusblåa och ägg med prickar på i olika kulörer.

De bruna äggskalen är oftast vita på insidan med det bruna pigmentet på utsidan. Ibland kan det synas igenom om det är mörkare prickar på äggskalet. Men om äggskalet istället är grönt eller åt det blå hållet så har ofta äggskalet en blå-grönare insida också.

I skalet på ett ägg så finns det ca 10.000 små porer som hjälper till att transportera syre in till kycklingen. De är så små som 0.017mm i diameter. Om ägget blir befruktat så tar det 21 dagar för kycklingen att utvecklas. Porerna är livsvikta för kycklingen, men innebär också att starka dofter och smaker kan smita in i ägget genom porerna. Man kan råka ut för att ägget har tagit smak av något det legat nära, som rå lök eller rökt korv.

Varför är ägg så svårskalade ibland?
Om du kokar ett dagsfärskt ägg så kan det vara knepigt att skala det utan att äggvitan sitter fast i skalet. Använder du istället ett ägg som är en vecka gammalt så är det lättare att skala. Då har hinnan (cuticula) som finns på insidan av skalet och membranet som omsluter vitan hunnit separera från varandra eftersom ägget har förlorat lite av sin vätska. Detta gör att ägget blir mycket mera lättskalat.

Förvara dina ägg rätt!
För att ägg ska få så lång hållbarhet som möjligt bör man förvara dem i kylskåp och med den spetsiga änden nedåt. Undvik att tvätta äggen om de inte är smutsiga. När hönan värper ägget så är ägget blött, det blöta torkar in och bildar en skyddande hinna på ägget. om du tvättar ägget så försvinner hinnan. Ett rent ägg utan sprickor i kan hålla i 2-3 månader om det förvarats i kylen.

När du knäcker ett dagsfärskt ägg så är gulan fast och hög. Runt gulan finns då en fast och ganska hög vita som omges av en rinnigare del av vitan. Efter någon vecka är fortfarande gulan fast och hög, även vitan är fast och fin. Dock har den rinnigare delen av vitan börjat bli något mindre vattnig då ägget har förlorat lite av sin vätska. När ägget sedan börjar bli äldre så blir gulan rinnigare och lägre, vitan har också blivit rinnigare och lösare.

Om du har stor tillgång på ägg och vill spara dessa under längre tid så kan du frysa in dem. Men du bör knäcka dem för annars spricker äggskalet i frysen då ägget expanderar. För bästa resultat knäck äggen, vispa samman till en jämn smet. Frys in i burkar, men lämna lite plats då de expanderar. När du sedan tinat äggsmeten så är den lite geleaktig, men den funkar fint att använda i rätter som pannkakor och omeletter. De frysta äggen håller sig ca 1 år.

Äggskal som gör nytta
Släng inte äggskalen, torka och krossa istället! De äggskal som jag får när jag knäckt råa ägg torkar jag på en bricka i ca 3 dagar. För att slippa äggskal som sprätter omkring lägger jag dem i en glasburk med lock och skakar den, vips har jag krossade äggskal utan spill.

Torkade krossade äggskal kan du ge dina höns istället för snäckskal, då får de tillbaka kalk så att de kan bilda fina äggskal. Krossade äggskal kan även användas som hjälp om det bränt fast i en kastrull, ,skrubba med de krossade äggskalen så släpper de fastbrända lättare. Om man har en vas eller flaska som är svår att komma ner i med diskborste så kan du skaka flaskan/vasen med ljummet vatten, diskmedel och krossade äggskal då blir den skinande ren igen.

De är också utmärkta att använda krossade som jordförbättring i dina odlingar.

Har du ägg har du alltid bra mat hemma!
Ägg är en fin bas till så mycket mer än pannkakor och våfflor. Omeletter kan varieras i det oändliga, kokta och skivade på en macka eller en riktigt bra äggröra som rörs krämig med en klick creme fraiche – du behöver inte vara hungrig om du har ägg hemma. Det är en härlig känsla att varje morgon kunna smyga ut till hönsen med lite smarriga matrester, och hämta tillbaka ett nyvärpt ljummet ägg. Kanske en av anledningarna till att allt fler skaffar höns i trädgården 🙂

/Anna

Ljuset återvänder – så också äggen

Publicerad den 8 januari, 202028 september, 2023 av tina

Varje morgon vi vaknar ljusnar det lite lite tidigare, det märks även hos hönsen. Vi har pigga hönor hemma hos oss som värper, och vi märker att det är det fler som har när vi packar beställningar i butiken!

Sommarens kycklingar har på sina håll börjat lägga ägg, och några behöver redägg. Det blir ju så mycket enklare för dem att veta var äggen ska vara! Mina små höns har lagt i redet snyggt och prydligt från första dagen, endast ett litet ägg råkade ploppa ut när Pärlan satt på pinnen i hönshuset. I början kom också ett par små ägg utan skal, men det försvann fort.

Annas höns lägger också fler ägg nu, i en fin färgpalett. Äggkartonger från butiken kan man absolut återanvända, men ibland är det roligt att dekorera en egen kartong och ge bort som present. En uppskattad present till någon man tycker om!

Äggkartongerna i butiken finns i två storlekar, 10 eller 6, som på bilden ovan. Äggkartonger hittar du här >>

Vi vill också tipsa om nybörjarkursen ”Höns i trädgården” om du bor i närheten av Blekinge. Vi träffas vid tre tillfälllen, inklusive ett besök i hönsgården. Ett bra sätt att få en grund om du planerar eller just har skaffat höns!

/Tina

Vintertips för höns i trädgården

Publicerad den 2 november, 201928 september, 2023 av tina — 2 kommentarer

Ett sätt att förgylla vintern för dina höns är att variera maten. Något som är gott, ger sysselsättning och som dessutom är nyttigt är en bonus i hönshuset!

Nyttiga nässlor
Det första jag tänker på är hur vår farmor plockade nässlor och torkade i buketter. Torkade nässlor är ett bra sätt att spara en bit av sommaren, i torkad form bränns de inte utan går bra att både äta och hantera. Torka dem genom att hänga upp dem i knippen, helst varmt och mörkt.
Häng in ett knippe i hönshuset, gärna lite högt så att hönorna kan roa sig med att hoppa eller sträcka på sig efter godbitarna. Det går också utmärkt att smula ner nässlorna i lite nykokt ljummen potatis, det uppskattas en kylig vinterdag! Nässlorna bidrar inte bara med nyttigheter och sysselsättning, de gör också gulorna vackert mörkgula.
Farmor Valborg var övertygad om att nässlor, det är ett måste på vintern. Hon smulade ner även i det hembakta brödet så att alla vi barn fick en liten extra dos.

Höna med kålplanta Ett alternativ är att lyxa till det med ett knippe grönkål som man hänger upp, det brukar finnas i matbutiken vid jul. Jag plockar de minsta kålplantorna (de mest misslyckade) i mina odlingslådor och hänger upp, det älskar mina höns!

Morgongröt till hela familjen
När snön yr runt husknuten och man ger sig ut till hönsen kan man överraska dem med ljummen gröt. Krångla inte till det, koka på de gryn du har hemma. Tänk bara på att hoppa över saltet, det är inte bra för höns i för stora mängder. Att “pimpa” gröten med några solrosfrön brukar ge alldeles extra glada höns!

Hönsens salladbuffé
Höns med foderkorg Frukt och grönt är uppskattat på vintern. Istället för att lägga på golvet eller i matskålen kan man använda en grönfoderkorg eller annan lämplig behållare. Häng korgen strax över marken. Grönfoderkorg ska hänga lågt, så att hönsen inte riskerar fastna om de hoppar upp för att nå. Lägg ner äpple, morot, kål av olika slag, paprika, kålrot, kokt potatis, majskolv, en brödbit eller något annat gott. Tänk bara på att inte ge för mycket kål, då det kan ge smak på äggen. Det ger bra sysselsättning, samtidigt som maten håller sig fräsch längre.

Energiboosta – ge hönsen lördagsgodis!
När det blir kyligare ute krävs det mer energi för att hönsen ska behålla hullet och inte frysa. Då kan man ge något extra gott! Valsad majs eller hönsmüsli är uppskattat av mina hönor. Strö ut i golvspånet när du städat, då får de leta och håller sig sysselsatta om det är snö eller ruggigt väder ute.

Glöm inte vattnet
Värmelampa i hönshus Det är viktigt att dina höns har tillgång till friskt vatten även om det är kallt ute. Det finns olika sätt förhindra att vattnet fryser. Ett sätt är att placera din vattenautomat på en värmeplatta. Om du har en modell som inte lämpar sig för att stå på en värmeplatta (nippelspann t.ex.) kan du hänga en värmelampa bredvid.
Har du hönshus utan el får du antingen byta vattnet ofta så att det inte hinner frysa, eller ta till något av dessa knep.
– Fyll en flaska med varmt vatten och lägg i vattenautomaten, då fryser inte vattnet lika snabbt.
– Fyll dunkar med varmt vatten och ställ intill, eller ställ automaten på en dunk om det går. Se bara till att dunken absolut inte läcker om den ligger ner, fukt vill vi inte tillföra i hönshuset.
Det bästa är om man har möjlighet att hålla temperaturen i hönshuset så att vattnet inte fryser.

Torrt och fint i hönshuset = friskare höns
Fukt är något som man upptäcker att höns producerar, förutom ägg och hönsbajs. På vintern byter jag golvströ oftare för att förhindra att det bildas fukt. Hos mig har det bra effekt att ha luckan öppen dagtid och värmelampan igång ett par timmar. Då torkar fukten i luften upp med hjälp av värmelampan och inomhusklimatet blir behagligare. Hos storasyster är ventilationen bra och hönsen färre, hönshuset är torrt och fint med befintlig ventilation. Man får helt enkelt prova sig fram så att det blir bra! Ventilation med hjälp av högre ”skorsten” brukar vara en bra lösning om inget annat hjälper.

Se även till att städa bort bajset oftare på vintern, hönsen tillbringar fler timmar inomhus på vintern . Bajset avger ammoniak, det är inte bra för varken dig som sköter hönsen eller för hönsen själva att andas in.

Höns i trädgården – året om
Många höns uppskattar att gå ut och picka och krafsa även på vintern, här i södra Sverige är det oftast inte så länge vi har snö och det gör det lite enklare. Höns uppskattar snöfri mark. Ett sätt är att sätta tak på en del av utegården, annars får du ta till snöskyffeln och skotta lite till dem.

Höns i trädgården i lövhög Mina höns går gärna ut på vintern, även om de kan var fundersamma när det är vitt på marken första gången. Med lite övertalning och något extra gott som serveras ute så brukar även den mest tveksamma hönan skutta ut, vem vill missa att få burkmajs! Om du har möjlighet att spara lite torra löv på hösten så är det en utmärkt sysselsättning i utegården på vintern. Att tömma ut en säck löv och gömma lite spannmål i löven att leta efter är ett bra tidsfördriv.

Har du bra tips inför vintern? Dela gärna med dig här eller på vår facebook-sida! /Anna